Om danserna

Vilka andra danser kan jag hjälpa er med?

Som ni även kan läsa på sidan om vilka danser jag kan undervisa i, finns det fler danser än vals, foxtrot och bugg som kan vara aktuella. På en annan sida finns lite information om cha cha, rumba och quickstep.

På den här sidan tar jag upp danser från folkdanssfären som jag kan lära ut och som kan vara intressanta. Gammalvals tas dock upp mer på sidan om vals i olika former.

Folkdans

Folkdanser är det övergripande begreppet och omfattar både pardanserna (gammaldanserna), de äldre gruppdanserna och de mer eller mindre nyskapade gruppdanser som ofta kallas gillesdanser. Äldst är de medeltida ringdanserna och långdanserna, som inte dansas så mycket längre här, men som är vanliga på andra håll, t.ex. på Färöarna. Även polskorna är gamla och spred sig troligen till Sverige från Polen under 1500-talet. När man pratar om svensk folkdans i strikt mening syftar man ofta på de äldre danserna och räknar varken med gammaldanserna eller de nyare gillesdanserna. En del av de äldre danser som skapades för uppvisningar i början av 1900-talet räknas dock ofta med och kan kallas modern folkdans. Källa (bl.a.): Wikipedia.

Gammaldanserna

Historia, karaktär och danser/varianter

Med begreppet gammaldanser menas de pardanser som var modedanser under 1800-talet och det tidiga 1900-talet. Dragspel började masstillverkas under 1800-talet och danserna kom att anpassas till instrumentets möjligheter och begränsningar. Under 1930-talet kom nya modedanser till jazzmusik, framför allt foxtrot, och de gamla danserna kallades då "gammaldans", även om flera av dem inte var särskilt gamla vid det tillfället. Samma danser var dock inte populära under hela tidsperioden och de danser som idag räknas som gammaldanser är i huvudsak de som var populära på dansbanorna vid den här tiden, framför allt vals (det som nu kallas gammalvals), schottis, polka och hambo. Dessa dansas fortfarande socialt idag, både på dansbanor och i folkdansföreningar. Ibland räknas även mazurka hit, men den är idag inte lika vanlig som de övriga. Idag förekommer även tävlingar i gammaldans, t.ex. Nordstadssvängen i Göteborg och Hälsingehambon som är ett världsmästerskap i hambo. Snoan brukar också räknas med även om den inte fick sitt genombrott som självständig dans förrän på 1970-talet. Även andra danser har förekommit på samma dansbanor under perioder, som t.ex. tango och social foxtrot, men ingen av dessa brukar räknas som gammaldans idag. Källa (bl.a.): Wikipedia

Utmärkande för de här danserna är att de består av fasta mönster som upprepas, antingen med fast eller varierande antal steg. Schottis, snoa och hambo består alla av någon form av promenad och omdansning i högervarv, medan polka och vals kan vända åt båda hållen och är mer improviserade. Möjligheten till variation inom varje dans är liten, men i gengäld finns det många danser, s.k. gillesdanser (se nedan) som bygger på gammaldanserna och dessa är ofta lätta att lära sig. Svårast anses hambon vara då den bygger på de äldre polskorna som går i tretakt till skillnad från t.ex. schottis och polka.

Även om många av dessa anses vara en viktig del av svensk kultur har de flesta av dessa danser sitt ursprung i andra länder.

Schottis t.ex. är troligen från början en tysk dans och har, trots sitt namn, inget med Skottland att göra. Den var mycket populär i Tyskland på 1830-talet och kallades då skotsk vals. Vid samma tid blev den modedans i Paris, i en form man kallade Ecossaise-vals(skotsk vals), men trängdes snart undan av polkan. Dansen kom till Sverige i början av 1800-talet men var då betydligt långsammare än dagens schottis, som fick sitt tempo och sin stil i slutet av 1800-talet. Schottismusiken går i 2/4- eller 4/4-takt och i lugnt tempo. Det finns hundratals schottisvarianter från olika delar av landet. Källa (bl.a.): Wikipedia.
Polka har trots namnet inget med polskorna att göra. I stället är den närbesläktad med schottisen och antas ha sitt ursprung i Böhmen i Tjeckien. Namnet kommer sannolikt från tjeckiska pulka (halvsteg). Den var populär i Prag innan den blev modedans i Paris något årtionde efter schottisen. Dansen spred sig över Europa från Paris och blev enormt populär. Det skapades en mängd turer, men med tiden blev tempot snabbare och turerna försvann. Dansen finns även på många andra håll, bl.a. i USA där den dock har helt andra steg än i Sverige. Musiken är snabb och går i tvåtakt. Källa (bl.a.): Wikipedia.
Snoa betyder snurra, som sno sig runt och dansades från början till polkamusik. En liknande dans förekom i Tyskland redan under medeltiden under namnet Zwei Tritt (tvåsteg). Som självständig dans fick den spridning i Sverige först under 1970-talet och då utvecklades också en egen musikstil till dansen. Tempot ligger mellan schottis och polka, går i 2/4-takt och är mer jämnt. Källa (bl.a.): Wikipedia.
Hambon har sitt ursprung i de gamla polskorna, men blev starkt påverkad av den s.k. polkamazurkan i slutet av 1800-talet och blev sedan en modedans runt sekelskiftet 1900. Namnet ska komma från Hanebo socken i Hälsingland, som blev hambo-polska och som sedan förkortades till bara hambo. Hambo och hambopolska är dock helt olika danser med sina egna karakteristiska särdrag. I likhet med polskorna dansas den till musik i 3/4-takt och den har en tydlig betoning på första taktdelen. När hambon dansas som vanlig gammaldans har den ett fast mönster, men det finns många varianter på den runt om i landet. Hambon anses allmänt vara en av de mest tekniskt krävande gammaldanserna. Källa (bl.a.): Wikipedia hambo och hambopolska.

Gammaldanserna har alltså förändrats en del under tidens gång, men i dag har de flesta av dem få fasta figurer och oftast ett enkelt mönster. I stället har det uppstått en mängd varianter som bygger på samma musik och grundsteg och dessa brukar vanligen kallas gillesdanser, se vidare nedan.

Gillesdanser

Gillesdanser bygger på steg och musik från gammaldanserna och kan både vara pardanser och olika sorters gruppdanser som dansas på ring eller i olika uppställningar. I en del av gruppdanserna dansar man hela tiden parvis, men börjar dansens mönster samtidigt som alla andra par, i andra ingår byte av partner och i ytterligare andra dansar man i mindre grupper. Gille är här ett gammalt ord för "festlig sammankomst", vilket beror på att danserna ofta dansades, och fortfarande dansas, i festliga sammanhang. De är också mycket vanliga på de dansbanor där det dansas gammaldans idag.

En del av dessa gillesdanser är gamla, medan andra är betydligt nyare och här tillkommer det hela tiden nyskapade danser. Bland dessa danser kan räknas t.ex. Fyrmannaschottis, Sick-sack-schottis, Finsk schottis, Tjeckisk polka, Pariserpolka, Familjevals och Hambo från Bullaren. Många av de här danserna har utformats för att passa till en särskild låt och är i regel framtagna för att framföras vid uppvisningar av olika slag.

Bland Gillesdanserna finns också danser som har lånats in från andra länder, framför allt England och USA, t.ex. Oh Susanna och Amerikansk promenad. Se en video på Oh Susanna här (öppnas i ny flik) och på Amerikansk promenad här (öppnas i ny flik).

För den som vill veta mer:

Musiktips till folkdans, gammaldanser och gillesdanser, några exempel

Artist, titel och album	bpm	Dans	Omdöme

Mark Gilston - Schottis från Lindome		Schottis
Lotta & Anders Engbergs orkester - Succéchottis		Schottis
Bröderna Lindqvist - Wiggen		Polka
Rolf Dahlström - Bröllopspolka		Polka
Ted Gärdestad - Klöversnoa		Snoa
Sarek - Inland		Snoa
Orsa spelmän - Horgalåten		Hambo
Åsa Jinder - Häxhov (Fairy Rings)		Hambo
Åsa Jinder & Tommy Körberg - Altarpolska		Polska
Polska från Rättvik		Polska med video på dansen
Oh Susanna		Oh Susanna

Alla länkar kontrollerades i mars 2026. Om någon inte fungerar kan du i stället söka på låten på YouTube. Meddela gärna mig också så att jag kan rätta länken.

Frågor?

Om ni har frågor om danserna, lektionerna, företaget eller min dansbakgrund är ni alltid välkomna att kontakta mig, via kontaktformuläret eller e-post till danslektioner[snabel-a]lagervall.se

Till kontaktsidan